Midsommarfirandet i Lau började med förberedelser redan på måndagen. Då trimmade, klippte och räfsade föreningsmedlemmar kanterna längs bandtunarna, kring träd och buskar och tog bort skott och kvistar. På tisdagen klippte Börje gräset så det blev riktigt prydligt. På onsdagen högg Eddie, Göran L och Börje björkar för att vi skulle få björkris att klä stången och alla kransar med. Några särskilt fina björkar skulle tas in i kyrkan.

På torsdagskvällen samlades som vanligt många Lauboar med vänner i Kluckartäppu för att tillsammans klä och resa midsommarstången. I år hade man med sig ovanligt rikligt med blommor att pryda kransarna med. Ett febrilt klippande av björkris satte man omedelbart igång med. Stången och kransarna tog ut ur sockenmagasinet och efter hand började man klä dessa. Vädret var helt underbart, med sol, värme och svaga vindar. Arbetet gick galant och efter ungefär två timmar var stång och kransar klädda. Den alltid lite besvärliga och vådliga resningen av stången avlöpte lyckligt. Därefter fästes de 6 småkransarna i den stora ringen. Det blev en mycket vacker midsommarstång! Efteråt dracks kaffe och Gittans dricka provsmakades med godkänt resultat. Inför sommarpsalmerna i kyrkan efter midsommarfirandet ställdes kyrkan i ordning genom att flera hundra  stolar placerades ut och björkarna ställdes upp.

Midsommarafton började med soligt, hett och kvavt väder. Man hade hotat med åska. Vi samlades kl 12 för att göra i ordning för kaffeservering, musikanläggning mm. Strax började de första gästerna anlända och allt efter hand kom fler människor, medan molnen tornade upp sig. Kaffet dukades fram, folk slog sig ner på bänkar och i gräset och klockan slog 1. Stefan hälsade alla välkomna och lämnade ord och ton till När-Lau folkdanslag med dansare och musikanter. Midsommarfirandet inleds alltid med folkdans, det hör midsommaren till. Som vanligt presenterade man ett fylligt program med många danser. De första regndropparna kom och det blev svalt i luften. Därefter vidtog dans runt midsommarstången för små och stora under Annici Petterssons ledning och Katarina Björns musik. Förr var det mest barn som dansade, nu är det fler vuxna! Det kom inte mera regn och när Björn och Katarina framförde musik på silverbasharpa blev det solsken igen och värmen kom tillbaka. Som sista musikinslag spelade Brändus, uppskattade som vanligt av publiken. Uppskattad blev också Gittas dricka, vilken avnjöts under några skuggande träd. Det blev fler besökare i år än förra året, bla en del av våra nya vänner som bott på flyktingförläggningen i Garde kom för att delta. Två timmar tog snabbt slut i goda vänners lag. Anne-Marie kimbade och folk strömmade in i kyrkan. Många kom också från andra håll just för att delta i sången. De framställda stolarna räckte inte, utan fler fick tas fram från förråden, ändå måste en del stå. Prästen Emil Stenhammar ledde sångstunden och Åsa spelade vackert på orgeln. De gamla omtyckta sommarpsalmerna sjöngs med kraftfulla stämmor och det ekade mäktigt under valven. Så var en trevlig midsommarstund till ända och var och en åkte hem till sitt för att fortsätta midsommarfirandet.