Lau hembygdsförening har c:a 200 medlemmar. Årsavgift, kontaktuppgifter och övriga data finner du längst ner på sidan,.

Lau hembygdsförening bildades 1994 för att värna om hembygdens miljö, kulturarv och skönhetsvärden, så att de förs vidare till kommande generationer. Föreningen strävar också efter att bygden skall utvecklas.

Lau hembygdsförening har iordningsställt och underhåller lunden Kluckartäppu vid kyrkan som en sommarbesöksplats, omgärdat av bandtunar och ett litet viltvatten. Här finns en informationstavla som berättar om socknen och här finns rastplatsmöbler utställda för besökaren, liksom ett gammaldags dass för den nödige. På midsommaraftons eftermiddag firas det midsommar här med musik och dans och efteråt är det sommarpsalmer i kyrkan. Föreningen har restaurerat sockenmagasinet och likvagnsboden (förrådet för likvagnen) här vid Kluckartäppu, vilka byggnader används till förråd.

I Lau fd skola söder om kyrkan har hembygdsföreningen ordnat ett sockenarkiv i ett källarrum. Skolans ena skolsal används som kyrksal, resten av skolan används av den kooperativa förskolan Bysen.

Lau hembygdsförening har restaurerat socknens 6 kvarvarande väderkvarnar, underhållet av dessa är ett ständigt pågående arbete. Husarve, Botels, Hallbjäns, Mattsarve och Botvide är traditionella stolpkvarnar, medan Smiss kvarn är ovanlig med 8-kantiga spåntäckta väggar och lökkupolhätta (liknar en lökkupol). Flera av kvarnarna har framträdande lägen i landskapet och dessa minner om gångna tiders arbete för brödfödan.

Lau Käldu är något av en symbol för socknen. Här hämtar en strid ström av människor gott vatten till matlagning och dryck. Föreningen underhåller käldhuset med bassäng samt markområdet runt ikring med tillhörande näckrosdamm. Här finns en infotavla och rastplatsmöbler. Ett par hundra m norr härom ligger grottan Godugnen, vilken är en omtyckt grillplats med fin utsikt över Lausviken.

Vid norra änden av Laus backar har ett ålderdomligt landskapsavsnitt återställts till ungefär det utseende det hade på 1800-talet, med betade lammhagar med några små insprängda åkrar och ringlande bandtunar, vilka tillsammans utgör Gotlands största hägnadssystem av trägärdesgårdar. Vid landsvägen i väster står en skylt ”Kulturstig”, där en liten väg med bandtunar på båda sidor leder upp till en parkeringsplats med infotavla och rastplatsmöbel. Här kan besökaren låna ett infohäfte och med det i handen gå runt kulturstigen och njuta av det sköna landskapet med vida utsikter över havet.

En annan sevärdhet som har restaurerats och underhålls av föreningen är det lilla gravfältet Bandeläins täppu c:a 2 km norr om kyrkan. Här finns två skeppssättningar av stora block och en rund grav som är 3.500 år gamla. Också här finns en infotavla och rastplatsmöbel.

Vid Masarbods fiskeläge har föreningen restaurerat den sista gamla strandboden i bulteknik. Boden hyser samlingar av enkla ting från fiskeepoken i Lau och här har fiskelägesföreningen sina gemensamma saker förvarade.

Lau hembygdsförening ordnar arbetsdagar och arbetskvällar, föredrag, utflykter och midsommarfirande. Information om aktiviteter annonseras här på hemsidan.Samtidigt pågår arbetet med att ta fram en ny serie med böcker som beskriver Lau socken såväl historiskt som i nutid. Den förra boken, Boken om Lau, kom ut 1951 och var på sätt och vis en förgångare bland sockenböcker. Den första i den nya serien, Lau – livet i en strandsocken, gavs ut 2022 och belönades av Sveriges Hembygdsförbund med utmärkelsen Årets Hembygdsbok 2023. Hösten 2024 kommer den första delen av gårdarnas historia, Lau – gårdar och människor del 1.

Uppgifter, artiklar och bilder över Lau läggs fortlöpande ut här på hemsidan. Läs dessa och kom mycket gärna med synpunkter. Medlemmar i styrelsen och kontaktuppgifter finns här intill.

(Sidan uppdaterad: 2024-10-26)