Anderse 1:13 (1:2)
(Vinjettbild: Enar Hansson 2003)
Den förste till namnet kände ägaren av Anderse hette Lauritz Andris, han var ägare på 1500-talets mitt. 1570 var Peder Andrisarve ägare. Sedan har vi inga namn förrän 1648, då Peer Michelsson var husbonde på gården. Möjligen kan Peer ha varit ett barnbarn till Peder, namn går ofta igen inom släkterna. Peer Michelsson kom på obestånd och fick fyra års skattefrihet för att komma på fötter. Tydligen lyckades han inte för gården såldes till Eskil Hindricksson av ”Herr Pappus på När” för 12 daler. Herr Pappus hette Joannes Gelovius och var pastoratets präst. Troligen ombesörjde han gårdens försäljning för Kronans (statens) räkning 1654.
1670 brukades gården av Anders Anderse, son till Eskil eller kommen utifrån. 1681 var Rassmus Larsson ägare, inte heller hans bakgrund är känd. Han var gift och hade en son Lars och en dotter Lisbeth. På gården fanns också Lars Oluffson, som var över 60 år. Vidare fanns Brita Larsdotter som var 43 år, samt Lars Persson och Anna Persdotter vilka var 90 resp 78 år. Släktskapen mellan alla dessa nu nämnda personer är vansklig att gissa, men här är ett försök, vilket förutsätter att åtminstone vissa personer har bott kvar trots att en ny ägare kommit till:
Lars Persson var född 1591, han kan ha varit son till Peer Michelsson. Anna var född 1603, hon kan ha varit en dotter till Peer. Brita kan ha varit en dotter till Lars Persson, gift med Lars Olufsson. Det är nog troligt att Lars Oluffson var far till Rassmus. Var Eskil och Anders kommer in är inte lätt att veta. Kanske var de bara formella ägare en period. Men 1681 stod Rassmus Larsson som ung husbonde. 1691 dog de urgamla Lars Persson och Anna Larsdotter. 1698 kom katastrofen: Brita, Rassmus och hans son Lars dog inom loppet av 3 veckor! Dottern Lisbeth gifte sig då med den 44 år äldre bonden Olof Hansson vid Andarve på När. En ung kvinna blev tydligen för mycket för honom, för han dog. Lisbeth gifte om sig 1701 med drängen Thomas Mårtensson, som var kommen från Sunnkyrke, de kände nog varandra sen barndomen. Hur som helst: Anderse gick i konkurs och lämnades öde, eller?
Lars Rassmussons fru Brita Larsdotter fanns kvar, om hon brukade gården själv är okänt. Men 1701 gifte hon sig med Jakob Andersson, varifrån han kom vet vi inte. Men de brukade Anderse till 1712. Året efter kom Hans (efternamnet okänt) med hustru och gammal fader som nya brukare, vart Brita och Jakob tog vägen är inte känt. Mickel Hansson var näste brukare mellan 1716-1719, han var ogift. 1720-1726 stod Jakob Pärsson med hustru som arrendatorer och 1727-1728 brukade Smiss gården.
1729 kom Lars Hansson in som ny arrendator. Varifrån han kom och om han var släkt med Mickel Hansson eller någon annan som bott här vet vi inte. Lars gifte sig 1737 med Catarina Jöransdotter som kom från Ålarve i Rone, men var född i Hablingbo och de fick 4 barn. Lars och Catarina var flitiga och uppförde en ny manbyggning i bulteknik med två rum och farstu, ett nytt stall och troligen också ett nytt kohus med lada. De löste in Anderse till skattehemman 1760 och blev därmed ägare till gården. Deras efterkommande innehade gården till 1888.
Den förste i raden var sonen Hans Larsson, som gifte sig 1766 och blev ägare omkring 1770. Hustrun hette Catarina Johansdotter och kom från Lyrungs i Lye. Näste ägare var äldste sonen Lars Hansson. Han gifte sig 1796 med Margareta Nilsdotter från Kauparve 1:81 (1:10), men hon dog efter två år, varför Lars gifte om sig 1806 med Anna Catarina Danielsdotter från Gannor 1:8 (1:4). Två barn föddes i vardera äktenskapet. Lars dog 1810, varefter jorden var utarrenderad till 1820. Änkan gifte om sig 1819 med den 14 år yngre Jakob Larsson från Gumbalde 1:6 och de fick tre barn, där den yngsta dog som barn. Här kan man fundera lite på hur många som bodde samtidigt på gården och hur man samsades. Det var tre kullar barn, varav de äldsta och yngsta inte alls var släkt med varandra. Äldste sonen Nils från första äktenskapet var nästan jämngammal med styvmamman Anna Catarinas nye man Jakob.
Hur löste man frågan om vem som skulle bli näste ägare av gården? Jo, Anna Catarina flyttade vid giftermålet med Jakob till Gumbalde med de två yngsta barnen från förra äktenskapet, kanske avsåg man att ta över den gårdsparten. Men så blev det inte, utan det blev Jakobs yngre bror som tog över Gumbalde. Då flyttade Anna Catarina med Jakob och barnen hem till Anderse igen. 1820 delade man Anderse i två olikstora parter mellan äldste sonen Nils, som fick den större parten, och Jakob och Anna Catarina som fick den mindre. Nils gifte sig detta år med Elsa Persdotter från Bosarve på När och de fick 5 barn. Deras äldsta barn var jämngamla med Jakob och Anna Catarinas barn.
Jakob och Anna Catarina med sina barn och Annas tidigare barn byggde sin nya part snett över vägen på den nedersta biten av Gatakar. De uppförde en ny ganska stor manbyggnad, sannolikt i bulteknik, samt några mindre bodar. Man delade ladugårdsbyggnader med Nils´ part i väntan på få resurser till att uppföra egna. Men 1841 dog Anna Catarina och då slogs Jakob och Anna Catarinas part ihop med Nils part, Anderse blev en gård igen. Jakob blev av med all marken och kallades för arbetskarl, f d husbonde. Men han och hans barn bodde kvar, trots att de inte var släkt med Nils´ familj, barnen flyttade dock ut i livet så fort de kunde. Kvar bodde Jakobs styvson Hans Larsson Vallander, han ingick i Jakobs hushåll men flyttade runt som dräng. Styvdottern Anna Greta hade gift sig 1833 med Anders Laurin på Kauparve Grund 2 och flyttat dit. 1845 var Jakob ute och fiskade tillsammans med Jacob Hansson på andra Gumbaldeparten och en till, de skulle dra nät. Olyckan var framme och Jakob och Jacob drunknade. Därmed var det slut med Gumbaldesläkten på Anderse. Hans Vallander gifte sig 1846 med Eva Nilsdotter från Gumbalde 1:8 och de bosatte sig i Jacob och Anna Catarinas hus, som fr o m nu kallades för Anderse Grund, se denna!
På bilden ser vi det stora fina huset som Nils och Elsa uppförde i två etapper på 1840-talet. Den vänstra halvan byggdes först och därefter salen, som blev större än vardagsstugan. Därför blev huset asymmetriskt, vilket var ganska vanligt. Det var stor skada att man rev huset 1909. Brygghusflygeln byggdes 1876 och den finns ännu kvar. Här står sannolikt husbonden Petter Olof Olofsson (Per Olsson), hans 2:a hustru Sofia Katarina Olsson, sönerna Anton Elof och Petter Oskar, samt dottern Berta Maria. Foto: Masse Klintberg 1903.
Anderse blev en part igen 1841, gården var välmående och man såg framtiden an med tillförsikt. Nils och Elsa uppförde första etappen av en ny manbyggnad i sten. Det var ett stort modernt hus med brutet tak och pulpetfrontespis. Det innehöll farstu, vardagsstuga och kök, samt en brudkammare under frontespisen, möjligen också en gavelkammare på vinden. I nästa etapp några år senare tillkom en stor sal. Ett nytt brygghus i sten uppfördes strax efter.
Nils och Elsas son Niklas ärvde gården 1858 när han gifte sig med Ingrid Christina Andersdotter från Bote i Garde. De fick 7 barn. De uppförde nya ladugårdsbyggnader i sten. Sonen Johan Nilsson blev näste husbonde omkring 1880. Han misslyckades med jordbruket och gården gick i konkurs 1888. Han gifte sig året efter med Katrina Hallander och de bosatte sig vid Hallsarve på När. Gäldenärerna tog över och sålde sedan gården till Petter Olof Olofsson (Per Olsson) från Hallsarve på När. Pers bakgrund var följande:
Pers farfar Adam Olofsson var husbonde på Österlings i Stånga till 1847 då han flyttade till Hallsarve på När. Hans farmor hette Christina Maria Olofsdotter och kom från Mickels på När. De fick 5 söner: Anders Hallander, Olof Adamsson, Gustav Adamsson, Oskar Häglund och Johan Östman. Anders hade gift sig med Brita Margareta Persdotter från Kauparve 1:83 (1:9) och de bodde på den gård som nu är Hallbjäns 1:18 (Mattsarve 1:6), okänt hur de blev ägare till den gården och vad som sedan hände med dem, se denna gårdshistorik! De fick barnen Elisabet och Anders Petter. Av Pers andra farbröder gifte Johan Östman in sig på det som blev Bjärges 1:16, se denna historik. Pers far Olof Adamsson tog över Hallsarve på När Han gifte sig 1853 med Helena Sörensdotter från Andarve på När och de fick förutom Per ytterligare sex barn.
Bilden visar ladugården som Niklas och Ingrid byggde på 1860-talet. Den var byggd med lite olika höjd på bjälklagen, i den vänstra halvan ligger bjälklaget direkt under hammarbandet och ger således större rymd i fähuset under, men mindre på foderloftet. Troligen innehöll det stall med hörum mot gaveln. Den högra delen med lägre bjälklag hyste korna och hörum åt höger. Den delen har halmtak, medan stalldelen har agtak. Längst t h ses ladporten och en bit av halmtaket på en tämligen nyuppförd lada. När man moderniserade ladugården 1913 återanvände man murverken och byggde på dem med ett foderloft i trä. Byggnaden t v är troligen ett lammhus. Längst t v skymtar en ved- och redskapsbod. En för Lau typisk grind från 1850-70 står lutad mot syrenerna. Vad är det för stora avlånga stenblock s om ligger t v om grindöppningen? Foto: Masse Klintberg 1910.
Per Olsson gifte sig 1879 med sin kusin Elisabet Hallander från Hallbjäns 1:18 och de köpte Anderse 1888. De fick 3 barn. Elisabet dog redan 1899 och året efter gifte Per om sig med Sofia Katarina Jakobsson från Galls på När. De fick inga barn. Vid arvskiftet år 1900 efter Elisabet, fick dottern Berta 5,5 ha och 4,5 ha fick sonen Oskar (som sålde den till Rudolf Laurin, se Anderse 1:14 (1:8) och resten fick sedan sonen Anton, när han 1917 tog över den nu rätt lilla gården Anderse.
Gårdens tröskhus var ganska stort och högt. Det har lustigt nog 3 olika takmaterial, man får intrycket att man tagit material som blivit över. I öppningen skymtar ännu bommarna till vandringshjulet. Byggnaden t h med lappat spåntak innehöll troligen grishus t v och vagnbod t h. Övervåningen hyste ett sädesmagasin med vädringsluckor. Foto: Masse Klintberg 1914
Anton Olsson gifte sig 1915 med Elin Karlström från Ollaivs i Ala och de fick sonen Arne 1918. Anton och Elin brukade gården med intresse, hade mjölkkor, grisar och höns, det gav ganska bra med pengar på den tiden. De odlade också potatis och grönsaker. Anton förde noga anteckningar över gårdens ekonomi och skrev tex upp när vilken ko blev betäckt, eller vem som hjälpt till med vissa arbeten, som Linda Löfgren på Liffride 1:4.
Anton och Elin brukade Anderse till 1944, varefter det mesta av marken arrenderades ut till grannen Ivar Laurin. Kvar hade man en häst, tre kor, några grisar och lite höns. Efter Antons död 1959 avvecklades djuren, därefter fortsatte Elin nedtrappningen av odlingen till 1963, då resten av markerna också arrenderades ut. Sonen Arne, som var mycket maskinintresserad, tog inte över, utan byggde tillsammans med en kompanjon upp ett maskinföretag i Linköping som var verksamt över hela landet. Han höll dock god kontakt med hemmet och när det sedan såldes följde han vad som hände vidare på fastigheten.
Efter Elins död 1977 styckades ladugården och marken av och köptes av Ivar Laurin på Anderse 1:14 (1:8). Kvar blev bostadshuset och flygeln med tomt, vilket bildade fastigheten Anderse 1:13. Arne Olofsson sålde den fastigheten 1979 till 7 familjer från Stockholm, som tillsammans använde den för fritidsändamål under namnet föreningen Anderse Sommargård, se särskild artikel. 2001 köpte Karin Stigbrand och Christer Sjödin fastigheten och använder den som fritidsbostad.
Manbyggnaden på Anderse är uppförd i återhållsam snickargläjdestil 1910. Typiskt för tiden är de utskjutande taken, källarvåningen i sten och verandan, som i Lau har ett inskjutet dörrparti. Foto: Enar Hansson 2003.
Ägarlängd
1546: Lauritz Andris
1570: Peder Andrisarve
1648: Peer Michelsson
1654: Eskil Hindricksson
1670: Anders Anderse
1681: Rassmus Larsson f. 1650 d.1698 från?, hustru ? Barn: Lars f. 1671 d. 1698, Lisbeth f. 1676 d.? gift 1:a gången 1698 med Olof Hansson Andarve på När, gift 2:a gången 1701 med Thomas Mårtensson från Andarve/Sunnkyrke. Inneboende Lars Persson f. 1591 d. 1691, Anna Persdotter f. 1603 d. 1691. Lars Olufsson f. omkring 1620. Brita Larsdotter f.1638 d. 1698.
1699-1760: Anderse är kronogård
1701: Arrendator: Jakob Andersson, gift 1701 med änkan till Lars Rassmusson Brita Larsdotter. Inga barn
1713: Hans (okänt efternamn) med hustru och gammal fader
1716: Mickel Hansson, ogift
1720: Jakob Pärsson med hustru. Inga barn
1727: Gården brukas av Smiss
1729: Lars Hansson f.? d.? gift 1737 med Catarina Jöransdotter f. 1708 d.1776 från Ålarve i Rone/Hablingbo. Barn: Margareta f. 1738, Jöran f. 1741, Hans f. 1743 hemmagift, Lars f. 1748.
Omkring 1770: Hans Larsson f. 1743 d.1821 gift 1766 med Catarina Johansdotter f. 1744 d.1819 från Lyrungs i Lye. Barn: Lars f. 1769 hemmagift, Catarina Christina f. 1771 gift 1795 med Per Jonsson vid Bjärges 1:4, Greta Elisabet f. 1775 gift 1796 med Hans Jakobsson Frändarve i Garde, Maria f. 1777 gift Jacob Andersson Eriks i Lye, Anna f. 1781 gift till Kräklingbo.
Omkring 1796: Lars Hansson f. 1769 d. 1810, gift 1:a gången 1796 med Margareta Nilsdotter f. 1774 d. 1798 från Kauparve 1:81 (1:10). Barn: Nils f. 1796 hemmagift, Cathrina Christina f. 1798, gift 1820 med Samuel Lyander f. 1793 från Lyrungs i Lye och bosatta på Hemmor Grund. Lars Hansson gift 2:a gången 1806 med Anna Cathrina Danielsdotter f. 1779 d. 1841 från Gannor 1:8 (1:4). Barn: Hans Larsson Vallander f. 1807, gift 1846 med Eva Elisabet Nilsdotter Ekelund från Gumbalde 1:8 och bosatta på Anderse Grund, se denna historik, Anna Greta Larsdotter f. 1809, gift 1833 med Anders Andersson Laurin på Kauparve Grund 2, se denna historik.
Omkring 1810: Anna Cajsa Danielsdotter f. 1779, se ovan. Markerna var utarrenderade till 1820.
1820: Husbonde 1: Nils Larsson f. 1796 d. 1874, gift 1820 med Elsa Johanna Persdotter f. 1799 d. 1876 från Bosarve på När. Barn: Lars Petter f. 1821, gift 1858 med Susanna Elisabet Karlsdotter Ronander från Husarve på När och bosatta på Anderse Grund, Niklas Fredrik f. 1824 hemmagift, Margareta Elisabet f. 1827, gift 1848 med Hans Hansson på Snausarve 1:11, Cajsa Johanna f. 1831, gift 1856 Johan Petter Johansson vid Bönde 1:8, Hans f. 1838 d. 1844. Husbonde 2: Jacob Larsson f. 1793 d. 1845 från Gumbalde 1:6, gift 1819 med Anna Cathrina Danielsdotter f. 1779 d. 1841. Barn: Greta Christina f. 1819, Catarina Maria f. 1821, Lars f. 1825 d. 1835.
1858: Niklas Fredrik Nilsson f. 1824 d. 1875, gift 1858 med Ingrid Kristina Andersdotter f. 1836 d. 1904 från Bote i Garde. Barn: Johan Niklas f. 1859 hemmagift, Karl Petter f. 1861, Margareta Johanna Bernhardina f. 1863, Christina Maria f. 1865, Anna Catharina Desideria f. 1867, Josefina Fredrika f. 1871, Oskar f. 1874, Hulda Sofia Andrietta f. 1875.
Omkring 1880: Johan Niklas Nilsson f. 1859 d. 1918, gift 1889 med Katrina Elisabet Hallander f. 1859 och bosatta vid Hallsarve på När.
1888: Petter Olof Olofsson f. 1856 d. 1941 från Hallsarve på När, gift 1:a gången 1879 med Maria Elisabeth Hallander f. 1853 d. 1899. Barn: Petter Oskar f. 1881 d. 1944, gift 1908 med Ester Charlotta Danielsson f. 1882 d. 1910 vid Bönde 1:14, Anton Elof f. 1884 hemmagift, Berta Maria f. 1887, gift 1908 med Theodor Andersson på Hemmor 1:7. Petter Olof gift 2:a gången år 1900 med Sofia Katarina Jakobsson f. 1862 d. 1950. Inga barn.
När Anton och Elin gifte sig 1915 hölls ett ståtligt bröllop på Anderse. Bruden bär här en modern vit brudklänning och rikt dekorerad krona. Brudgummen har en lång kavaj och plommonstop. Brudparet övertog gårdsparten redan 1917. Foto: Masse Klintberg 1915.
1917: Anton Elof Olsson f. 1884 d.1959, gift 1915 med Elin Johanna Elisabet Karlström f. 1892 d. 1977 från Ollaivs i Ala. Barn: Karl Olof Arne Olofsson f. 1918.
1976: Karl Olof Arne Olofsson f. 1918 d. 2015, ogift, men sambo från Ardre? Barn?
1979: Föreningen Anderse Sommargård.
2001: Karin Tora Gunnevi Stigbrand f. 1946 och Sven Erik Christer Sjödin f. 1945. Barn: Erik Sjödin f. 1978, Ulrika Sjödin f. 1981, båda bosatta med sina respektive familjer i Årsta.
Karin Stigbrand (foto: Stefan Haase 2011) och Christer Sjödin (foto; Karin Stigbrand 2016)
(Sidan uppdaterad: 2021-01-12)