Snausarve 1:11 f.d. ½ mantal
(Vinjettbild: Christian Åkerblad 2016)
På bilden ses östra parten av Snausarve från söder.
När detta gårdsläge kom till är inte känt, ursprungligen låg Snausarve ungefär 150 m längre väster ut. Läget i landskapet är mycket naturskönt, med åkrar intill och med ängesmarker mellan gården och sjön. Det närmast liggande änget hävdas ännu på traditionellt vis med fagning och slåtter och här växer kaipar, järnålderns purjolök, och ramslök, en köksväxt som anses ha införts på medeltiden. I norr ligger skogen mot Alskog och här rinner Gumbalde å, där Snausarve hade vattenkvarnen ihop med Gumbalde. Alldeles nedanför gården låg fram till 1800-talets slut det betydande fiskeläget Snausarbod, varifrån troligen de flesta Lauboar och även utsoknes fiskade, se kapitlet om fisket.
På bilden ser vi från väster: Harald 7 år, Hermanna 10 år och Henrik Hansson 15 år. I bakgrunden syns manbyggnaden, en parstuga från 1780-talet men moderniserad c:a 1870. Brygghuset har på bilden ännu kvar sitt ursprungliga utseende med rakt tak. Foto: Masse Klintberg 1904.
Likt alla andra gårdar bestod gårdsbebyggelsen av träbyggnader fram till 1700-talets slut, då man började bygga bostadshusen i sten. Dagens manbyggnad uppfördes troligen som flistakshus på 1780-talet, men det finns ingen stenhusresolution bevarad. Omkring 1870 byggdes huset om till rakspetsigt tak och försågs med för tiden typiska trekantsfönster på gavelspetsarna. Fönsterbågarna förnyades, men det lilla 1700-talsformatet på karmarna behölls, medan de nya fönstren uppe på gavelfälten gjordes större. Huset hade kvar den ursprungliga planlösningen fram till 1994, då huset genomgick en kraftig om- och tillbyggnad.
Flygeln är troligen från omkring 1870 och hade ursprungligen rakt tak, men ändrades troligen på 1930-talet till brutet tak. Den vinkelbyggda ladugården är uppförd i sten med foderloft i trä 1893 och 1899 och den moderniserades 1936, vid denna tid tillkom också ett magasin.
Vi ser ladugårdsbyggnaderna. Äldst är den högra längan innehållande lada under halmtak bakom det vinkelbyggda tröskhuset med spåntak och med ladportar i vinkeln, sedan två stora fähus under agtak. Längan t v med halmtak är troligen byggd 1893 och 1899 moderniserades den högra ladugården genom att förse den med likadana fönster. Foto: Masse Klintberg 1906.
När gården delades på 1660-talet, blev Anders Hansson ägare till denna ursprungspart. Om han var släkt eller var ingift är inte känt. Anders´ son Hans tog sedan över och så fortsatte sönerna att göra i 7 generationer, alla hetande Anders eller Hans. Ägaren på 1780-talet hette Anders Hansson, det var troligen han och hustrun Brita Larsdotter som uppförde manbyggnaden. Deras son Hans Andersson och hans fru Dorotea Jakobsdotter fick 7 barn, varav 3 stycken fick varsin bit jord av föräldrarna och skapade nya boplatser: Christina skapade Snausarve 1:7, Anders Snausarve 1:8 och Jakob Bjärges 1:15. Hans och Doroteas sonson Jakob och hans hustru Anna Lovisa tog över gårdsparten 1879. Deras son Henrik Hansson och hans fru Rut köpte 13 ha mark av föräldrarna 1927 och byggde upp en ny boplats. Dessa 4 avstyckningar från ursprungsparten av Snausarve medförde att dess bärkraft minskade.
Jakob och Anna Lovisas dotter Hermanna och hennes man Ernfrid Södergren blev gårdens sista brukare. De hade fosterdottern Raija Annikki Leino från Finland, men hon tog inte över, utan flyttade till Visby 1950 och sedan vidare till Västerås och blev gift där. Ernfrid dog 1986, varefter Hermanna bodde kvar här tills hon var 99 år, då hon flyttade till ålderdomshemmet Ekängen i Garde, där hon dog 100 år gammal 1994.
Hermannas syster Nelly gifte sig till Goks. 1989 sålde Hermanna gårdsparten till Nellys barnbarn Ulla och hennes man Bernt Kolmodin, släkten hade då brukat den under en längre tid. Efter köpet slogs Snausarves marker ihop med Goks, medan gårdsbyggnaderna och tomten styckades av till en egen fastighet. Den köptes 1994 av Ulla och Bernts dotter Helena och hennes sambo Kent Jakobsson, vilka gjorde den genomgripande moderniseringen av manbyggnaden.
Omkring 2005 separerade Helena och Kent, varvid Helena och barnen flyttade till Stånga och Kent tog över boplatsen. Han sålde den 2007 till Eva och Lucas Lovén, som använde fastigheten som fritidsbostad. 2011 köpte Christina och Christian Åkerblad fastigheten och flyttade hit som nyblivna pensionärer från Uppland för att bo här permanent. Christian har rötter på ön, men inte från Lau utan från Sundre.
Bulboden med halmtak var nog ett lamm- och grishus, den hade gödsellucka på baksidan. Den märkliga resvirkesbodens funktion är svårbedömd, kanske ved- och redskapsbod. Foto: Masse Klintberg 1914.
Ägarlängd
1523: Oleff Snossarue, Jacob Sneuolsarue
1570: Mikkell Sneuoldzarue
1648: Oluf Snosarffwe
1600-talets 1:a hälft: Peer ???
1653: Joen Peersson
1670: Anders Hansson f. ? från ? gift ? med ? Barn: Olof f. ?, Hans f. 1661.
1694: Hans Andersson f. 1661, gift 1699 med Anna Larsdotter f. ??? från ???. Barn: Anders f. 1700 hemmagift, Catarina f. 1703, Lars f. 1705.
Omkring 1725: Anders Hansson f. 1700, gift ??? med Anna Olofsdotter f.??? från Hummelbos i Burs. Hon stod för gården pga att Anders var sjuklig. Barn: Hans f. 1726 hemmagift, Olof f.1728, Anna f. 1732.
Omkring 1750: Hans Andersson f. 1726, gift 1752 med Margareta Larsdotter f. 1729 från Botels 1:3. Barn: Hans f. 1753, Brita f. 1754 gift 1777 med Jakob Christensson på Fie 1:4, Anders f. 1756 hemmagift, Hans f. 1761 d. 1782.
Omkring 1780: Anders Hansson f. 1756, gift 1781 med Brita Larsdotter f. 1758 från Smiss 1:2. Barn: Hans f. 1782, hemmagift, Brita, f. 1786, Lars f. 1789 sjöman, Greta Lisa f. 1793.
Del av ladugården och magasinet. Foto: Christian Åkerblad 2016.
1794: Gabriel Jakobsson f. 1767 från Pilgårds på När, gift 1794 med änkan Brita Larsdotter f. 1758. Barn: Anders f. 1795, Gabriel f. 1799.
Omkring 1802: Hans Andersson f. 1782, gift 1802 med Dorotea Jakobsdotter Lyberg f. 1778 från Lye. Barn: Margareta f. 1803, gift 1833 med Jakob Olofsson f. 1807 på Kauparve 9/64 mantal, tvillingarna Anders och Jakob f. 1806, Dorotea Brita f. 1809, gift 1844 med änklingen Christen Christensson f. 1799 på Smiss 1:3, Catarina Lisa f. 1812, gift 1850 med Johan Mårtensson Utalskog, Christina f. 1818, gift 1844 med Carl Daniel Hansson Norrby vid Snausarve 1:7, Hans f. 1820 hemmagift.
Omkring 1848: Hans Hansson f. 1820, gift 1848 med Margareta Elisabet Nilsdotter f. 1827 från Anderse 1:2. Barn: Jakob Niklas f. 1849 hemmagift, Hans Petter f. 1851, Johan Elias f. 1855, reste till Amerika, Johanna Dorotea f. 1858, Elisabet f. 1861, blev bosatt i Amerika, Karl Anton, blev bosatt i Alskog.
1879: Jakob Niklas Hansson f. 1849, gift 1887 med Anna Lovisa Hansdotter f. 1855 från Hägdarve på När. Barn: Nelly Helena f. 1888, gift 1916 med Jonas Larsson f. 1893 vid Goks, Henrik Niklas Salomon f. 1889, gift 1920 med Rut Dorotea Johnsson f. 1900 från Stockholm och byggde upp Snausarve 1:12, Anny f. 1891, gift med Gottfrid Tingström i Ardre, Hermanna Lovisa f. 1894 hemmagift, Harald f. 1897, d. 1924.
1927: Ernfrid Södergren f.1900 från Hallbjäns 1:14, gift 1927 med Hermanna Hansson f. 1894. Fosterbarn: Raija Annikki Leino f. 1934 i Finland.
1989: Bernt Kolmodin f. 1939 från Buttle, gift ??? med Ulla f. Nyroth 1942. Barn: Tommy Kolmodin f. 1963, Helena f. 1968.
1994: Kent Jakobsson f. 1966 från När, sambo med Helena Kolmodin f. 1968 från Goks. Barn: Sandra f. 1990, Ellinor f. 1992.
2005 ? Kent Jakobsson f. 1966 från När.
2007: Eva Lovén f. 1958 från Stockholm och Lucas Lovén f. 1974 från Stockholm.
2011: Christian Åkerblad f. 1952 från Uppsala/Sundre och Christina f. 1954 från Järna.
(Sidan uppdaterad: 2018-02-28)