Botels 2:1 (1:5, 5:32 mantal)
(Vinjettbild: Enar Hansson 2004)
Vid gårdens delning 1673 testamenterade dåvarande gårdsägaren Jacob Andersson halva gården till sin son Lars och halva till sin måg Per Larsson från Fie, på det att de fick lösa ut Lars´ ogifta syster ur gården. Det var Per Larsson och hans fru (vi vet inte vad hon hette), som byggde denna nya part. Förmodligen tog det lång tid innan delningen var helt klar och varje part hade sin egen ekonomi och sina egna byggnader och ägor. Per och hans fru placerade sin manbyggning på den västra sidan av tomten mot landsvägen.
Per och hustrun fick sönerna Lars och Jakob. Lars blev ägare, men först 1716, osäkert vem som var ägare mellan Pers död 1698 till Lars´ tillträde 1716. Kanske var det Olof Jakobsson på ursprungsparten fram till hans död 1710 och därefter brorsonen Hans Andersson, men i praktiken var det nog modern. Lars Persson gifte sig 1707 med Catharina Persdotter, okänt var hon kom ifrån? De fick två döttrar och två söner och det blev sonen Per Larsson som blev näste ägare. Han gifte sig 1733 med Elisabet Mattisdotter från Botvalde (i Stånga?) och de fick 4 söner. Det kan ha varit Per och Elisabet som uppförde den första kända manbyggnaden i sten i Lau, se bild nedan!
Äldste sonen Lars Persson övertog gårdsparten omkring 1770. Han var gift 3 gånger! Första gången 1764 med Anna Jönsdotter från Folke på När, andra gången 1775 med Magdalena Olofsdotter från Smiss på När och tredje gången 1779 med Ingrid Eriksdotter från VAR DÅ? i Småland! Lars framstår som energisk med 3 fruar och 7 barn, samt att han uppförde en för tiden mycket stor manbyggnad i sten i vinkel mot det äldre stenhuset, se bild nedan. Det är inte omöjligt att det äldre stenhuset var längre än vad det är på bilden, men att man kapade halva huset för att få plats med det nya, varvid man gjorde om den resterande delen till brygghus. Det finns ingen stenhusresolution på det nya stenhuset som kan tala om när det nya huset byggdes.
Det här är en mycket viktig bild! Den visar det äldsta kända stenhuset i Lau, det är byggnaden med gaveln hitåt. Proportionerna och det branta faltaket ger ett medeltida intryck, men så gammal är knappast byggnaden, även om faltaket är lagt på medeltida vis, där ett lager tätt stående falar är spikade/dymlade på en liggande börding. Sådana takfall blir helt raka som detta, medan yngre faltak i två stående lager görs svagt kupade, jfr bild på Fattighuset vid Lau kyrka. Intill nocken skymtar en trasig skorsten. På gaveln sitter en lastlucka med en hissbom ovanför, precis som på medeltida magasinshus. Huset kan vara tillkommet på 1700-talets första hälft och har möjligen varit dubbelt så långt. Det är svårt att urskilja detaljer på långsidan. Men en inåtgående dörr sitter ungefär mitt på, möjligen är det en lucka t v och ett litet fönster t h om dörren. Det ”nya” huset är troligen byggt omkring 1780 och är mycket långt, upp emot 20 m. De höga väggarna tyder på att det ursprungligen haft flistak, jfr Sunnkyrke. Troligen sänkte man långväggarna något vid ombyggnaden till brant tak och det stenmaterial man då fick byggde man på gavelspetsarna med. De på 1800-talet förstorade och lågt sittande fönstren ger vid hand att golvet låg något under marknivå
T h om ”nya” husets gavel fanns Botels 4 gårdsparters gemensamma infart, vägen i förgrunden ledde till parterna 1:2 och 1:16 (1:3), medan parten 1:4 låg härifrån sett t h om infarten, grindarna skymtar. Bakom dem anar man en bulladugård med agtak. Den tillhörde denna part, som började flytta sina ekonomibyggnader till andra sidan landsvägen efter branden 1865. T v ses en bit av manbyggnaden tillhörig parten 1:2, som flyttade hela sin bebyggelse efter branden. Dess gamla manbyggnad låg där de höga växterna blommar alldeles t v om vägen ovan och med gaveln mycket nära den gamla husgaveln.
Personerna på bilden är troligen: Karl Bodin, hans hustrus styvmor Helena Maria Larsdotter, hustrun Margareta Hansdotter, okänd flicka, dottern Karolina Bodin. Foto: Masse Klintberg 1906.
Sonen Jöns Larsson från första giftet blev näste husbonde omkring 1802. Han hade gift sig 1798 med Catarina Michelsdotter från Husarve och de fick 5 barn. Det var på Jöns och Catarinas tid som storskiftet 1817 genomfördes för samtliga 4 Botelsparter, se Botels Gård.
Skifteskartan från 1817 visar de 4 Botelsparterna på den ursprungliga gårdsplatsen. Den här ifrågavarande parten är den vars manbyggnad har en byggnadskropp i vinkel nere i vänstra hörnet. Dessa byggnader är de samma som på bilden ovan. Manbyggnaden t h revs efter branden 1865 oh den nya är den som skymtar t v på bilden ovan. Den här partens ladugårdar är nr 3 nerifrån sett. Kartan är bearbetad och renritad av Christian Åkerblad och Stefan Haase 2020.
Äldste sonen Lars Jönsson blev näste brukare, gift 1823 med Christina Larsdotter från Goks. De fick en son och 6 döttrar och det blev äldsta dottern Anna som förde gårdsparten vidare. Hon blev gift 1849 med Hans Hansson från Sunnkyrke 1:12 (1:5) och de fick 4 döttrar innan Anna dog och Hans gifte om sig 1857 med Maria Larsdotter från Bote i Garde. Dottern Helena gifte sig 1876 med Olof Jacob Engström i Kräklingbo och de fick 5 barn. 1877 tog de över gårdsparten. Olof Jacob kom snart på obestånd och gården gick i konkurs 1881. Familjen flyttade till Hemmor följande år och därefter till Amerika, dit Helenas syster Maria och hennes man Elias Siggelin hade utvandrat 1882. Ingen av dem kom hem igen.
Helenas yngre syster Margareta blev gift 1880 med Karl Bodin från Glose i Gammelgarn. De återköpte fastigheten i etapper 1881-1885, delvis från Engströms konkursbo. Mellan 1886-1892 var Karl Bodin i Amerika för att arbeta ihop pengar till att köpa tillbaka gårdspartens marker. Bodins påbörjade också flytten av gårdspartens byggnader till andra sidan landsvägen genom att uppföra ett fähus och ladport till en planerad lada, se bilden nedan från 1908! Bygget måste ha skett omkring år 1900, för byggnaden är inte utritad på laga skifteskartan från 1898. Men den tänkta fortsättningen blev aldrig av, utan man tycks ha haft djur i både den gamla och den nya ladugården. Bodins tillhörde de Laubor som var delägare i utdikningen av Laus myr, men som aldrig kunde lösa in sina markstycken. Deras jord tillfördes därför Lau gård.
Här ses det nya stallet och kohuset som Bodins byggde på andra sidan landsvägen med långsidan mot denna, se bilden på manbyggnaden ovan! Det är lite märkligt att man byggde i bulteknik så sent, det vanliga var att man byggde i sten så här omkring 1900. Man ser att man planerade att bygga vidare åt höger, hammarbandet sticker ut. Foto: Masse Klintberg 1908.
Bodins fick ett enda barn, dottern Karolina. Hon gifte sig 1919 med Reinhold Jakobsson från Fie 1:4 och de blev nästa ägare. De tog ett helt nytt grepp rörande ladugårdsfrågan: En ny modern ladugård byggdes i vinkel mot bulladugården, det är den ladugård som finns än idag, se vinjettbilden! Denna fina ladugård fick Karolina aldrig njuta av, för hon dog året efter. Reinhold gick dock vidare och planerade en ny manbyggnad med brygghusflygel. Först byggde han en stor rätt stor flygel 1931. Reinhold gifte om sig 1932 med Maria Ahlström från Sunnkyrke 1:4.
Här ser vi den nya manbyggnaden från 1945 och flygeln från 1932. Från början var det tänkt att den nya manbyggnaden skulle stå i vinkel mot flygeln, men 1945 hade man andra ideal, manbyggnaden skulle vända framsidan mot landsvägen. Foto: Stefan Haase 2004.
Reinhold och Maria fick inga barn som tog över, så de sålde gårdsparten 1937 till Harald Olofsson från Hemmor 1:9 och hans fru Dagmar Karlsson från Åby i Kalmar län, men Reinhold och Maria bodde kvar. Olofssons innehade gårdsparten i bara tre år, varefter de sålde och flyttade till Sund i Ydre i Östergötland. Köpare 1940 var Lennart Larsson från Sigraifs i Vamlingbo, Reinhold och Maria ingick i köpet! Lennart gifte sig samma år med hembiträdet Katarina Kornblom från Vormsö i Estland. Först 1952 revs det gamla bostadshuset sedan man 1945 uppfört en ny manbyggnad i två våningar i modernistisk stil, se vinjettbilden. Reinhold och Maria bodde kvar i flygeln till sin död 1963 resp 1964. Sonen Hans-Rune tog över 1980 och brukade gårdsparten med mjölkkor till 2009, då han sålde fastigheten. Köpare var Sven Lanbro, som kom hit från Skokloster med sin bror Per och hans fru Angelica. De avsåg att starta en strutsfarm med eget gårdsslakteri med kapacitet för 200 strutsar årligen. Dessa planer kom dock aldrig att realiseras. Per och Angelica flyttade och markerna styckades succesivt av och såldes till olika köpare. Sven och sonen Eddie Christian Wirström bebor den kvarvarande fastigheten.
Bilden visar den gamla ladugården på ursprungsplatsen. Den innehöll två fähus i sten och lada i bulteknik med ladportar, samt ett förhållandevis stort tröskhus, allt under halmtak. Trots att man byggt nytt stall och kohus på andra sidan landsvägen, underhöll man dessa byggnader fram till det stora ladugårdsbygget 1926. Det lilla huset är nog ett hemligt hus! Foto: Masse Klintberg 1906.
Denna part var den sista av Botels 4 parter som flyttade ut från den ursprungliga gårdstomten. Utflyttningen började redan vid 1800-talets slut och pågick i etapper ända till 1945, då den nya modernistiska manbyggnaden uppfördes av Vibroblock. Två våningar med flackt tak, källare och balkong tillhörde stilen. Bakom huset t v skymtar flygeln, som byggdes långt tidigare och som var tänkt att stå traditionellt i vinkel mot manbyggnaden. Men den nya tidens smak gjorde gällande att bostadshuset skulle stå med långsidans framsida mot vägen. I bakgrunden skymtar ladugården från 1926. Foto Enar Hansson 2004.
Ägarlängd
1673-1698: Per Larsson f. 1638 d. 1698 från Fie 1:12, bror med Anders Larsson på Fie 1:12, gift med ? Jakobsdotter från Botels 1:2. Barn: Lars f. 1677 hemmagift, Jakob f. 1678 gift 1711 med Catharina Rassmusdotter f. 1682, de blev ägare till Botels 1:4 år 1731. Dräng Wellas.
1698: Olof Jakobsson???
1708-1715: Hans Andersson f. 1665 d.1729 från Fie 1:12, gift 1690 med Brita Olofsdotter f. 1667 d.1729. Barn: Gertrud f. 1691 d. 1691, Margareta f. 1692, gift 1714 med Christen Persson på Botels 1:2, Catharina f. 1695 d. 1695, Walborg f. 1969 d. 1696, Brita f. 1698, gift 1723 med Lars Olofsson från Hemmor 6:21 (1:6), ägare 1723 till Botels 1:16 (1:3).
1716: Lars Persson f. 1677 d. 1754, gift 1707 med Catharina Persdotter f. 1676 d. 1763 från ? Barn: Mallena f. 1708, Catarina f. 1710, Per f. 1713 hemmagift, Jakob f. 1716.
Omkring 1733: Per Larsson f. 1713 d.? gift 1733 med Elisabet Mattisdotter f.? d.? från Botvalde i Ardre. Barn: Lars f. 1741 hemmagift, Mattias f. 1744, Jakob f.1749, Per f. 1755.
Omkring 1770: Lars Persson f. 1741 d.1809, gift 1:a gången 1764 med Anna Jönsdotter f.? d.? från Folke på När. Barn: Per f. 1767, Maria f. 1770 gift 1794 med Anders Larsson Maldes på När, Jöns f. 1772 hemmagift. Lars Persson gift 2:a gången 1775 med Magdalena Olofsdotter f. 1749 d. 1778? från Smiss på När. Barn: Elisabet f. 1776, Olof f. 1778 gift 1802 med Gertrud Michelsdotter från Husarve. Lars Persson gift 3:e gången 1779 med Ingrid Eriksdotter f. 1751 d. 1825 från Småland. Barn: Magdalena f. 1788, Lars f. 1794 gift 1818 med Gertrud Jonsdotter från Bjärges i Garde.
Bilden visar den gamla ladugården på ursprungs-platsen. Som vanligt är ladan i bul och fähusen i sten. T v står tröskhuset. Det har flackare halmtak, vilket tyder på att det är yngre. Taken är i bra skick och gödselhögen visar att fähuset används trots den nya på andra sidan vägen. Foto: Masse Klintberg 1917.
Omkring 1802: Jöns Larsson f. 1772 d.1821, gift 1798 med Catarina Michelsdotter f. 1774 d. 1850 från Husarve. Barn: Lars f. 1799 hemmagift, Olof f. 1802 gift 1826 med änkan Maria Andersdotter på Bjärges 3/16 mantal, Catarina Maria f. 1805 gift 1834 Michael Husander vid Husarve Grund, Jöns f. 1809, Ingrid Elisabet f. 1815 gift 1841 med Jakob Olofsson på Bjärges 3/16 mantal.
1821: Lars Jönsson f. 1799 d.1870 gift 1823 med Christina Larsdotter f. 1800 d. 1893 från Goks. Barn: Anna Catarina f. 1824 hemmagift, Christina Maria f. 1826, Brita Elisabet f. 1829, Lars f. 1831 gift med Anna Catarina Hallander Hallbjärs på När, Olof f. 1834, tog namnet Bolin och gifte sig 1860 med Anna Margareta Hallin vid Hallsarve 1:8, Lena Dorotea f. 1837, Greta Gertrud f. 1840.
Omkring 1849: Hans Hansson f. 1817 d. 1893 från Sunnkyrke 1:12 (1:5), gift 1:a gången 1849 med Anna Catarina Larsdotter f. 1824 d. 1857. Barn: Catarina Stina f. 1850, Anna Maria f. 1852 gift 1880 med arbetaren Elias Filip Siggelin på Sigdes Grund i Burs, de utvandrade 1882 och kom aldrig tillbaka, Helena Gertrud f. 1853 hemmagift 1, Margareta Johanna f. 1855 hemmagift 2. Hans Hansson gift 2:a gången 1857 med Helena Maria Larsdotter f. 1822 d. 1910 från Bote i Garde. Barn: Hans Ferdinand f. 1858 d. 1859.
1877: Olof Jacob Engström f.1845 d.? från Kräklingbo, gift 1876 med Helena Gertrud Hansdotter f. 1853 d.? Barn: Johan Jacob Arvid f. 1876 i Kräklingbo, Amanda Maria Kristina f. 1878 i Lau d. 1884, Olof Emil f. 1880, Johanna Katharina f. 1883, Karl Erik Emrik f. 1886. Familjen flyttade först till Hemmor 1882, sedan till Amerika, Olof 1887, frun och barnen 1889.
1881: Karl Anton Bodin f. 1845 d. 1929 från Glose i Gammelgarn, gift 1880 med Margareta Hansdotter f. 1855 d. 1913. Barn: Augusta Karolina f. 1883 hemmagift.
Omkring 1919. Johannes Reinhold Jakobsson f. 1880 d. 1963, gift 1:a gången 1919 med Augusta Karolina Bodin f. 1883 d. 1927. Inga barn. Reinhold Jakobsson gift 2:a gången 1932 med Maria Ahlström f. 1879 d. 1964 från Sunnkyrke 1:4. Inga barn.
1937: Harald Emanuel Olofsson f. 1915 i Hamra d. 2000 från Hemmor 1:9, gift 1937 med Katy Dagmar Viola Karlsson f. 1911 i Fliseryd Kalmar län d. 2000, makarna var bosatta i Bäckebo i Åby Kalmar län. Barn: Anna-Greta f.1938.
1940: Lennart Anders Larsson f. 1914 d. 1993 från Sigraifs i Vamlingbo, gift 1940 med Katarina Kornblom f. 1916 d. 2000 från Vormsö i Estland. Barn: Hans-Rune Lennart f. 1948.
1980: Hans-Rune Lennart Larsson f. 1948. Sambo 1996-när då? med Britt Westberg f.1935 från Bjärges 1:38/Visby/Martebo/Bunge.
2009: Sven Olof Lanbro f. 1956 från Skokloster.
(Sidan uppdaterad: 2020-07-16)