Bjärges 1:25 (fd Allmänningen)
(Vinjettbild: Sefan Haase 2015)
Detta ställe kom troligen till 1843 som arbetartorp byggt på Allmänningen. Bostadshusets ursprungliga del är en s k ofullständig parstuga i sten under faltak, tidigare spån. Huset består av ett rum på var sida om en farstu, där farstun fungerat som kök med härd och bakomliggande bakugn. Högra halvan av huset innehåller vardagsstugan och t v om farstun låg ursprungligen ett brygghus, numera delat i våtrum och uppgång till loftet. I början på 1900-talet tillfogades ett förhållandevis stort bakbygge innehållande två rum: en ny vardagsstuga närmast den gamla som gjordes om till kök, samt längst ut mot gaveln ett större sovrum. På norra sidan byggdes en förstukvist mot vägen med ingång till vart och ett av rummen. Huset är välbevarat.
När bostadshuset från 1843 kompletterades med ett bakbygge i början av 1900-talet, förnyade man fönstren i den gamla husdelen, så man fick ett enhetligt utseende. Foto: S. Haase 2015
Ursprungligen hörde nog bara ett mindre uthus till boplatsen. I början på 1900-talet när stället utvecklades till en mindre gård, tillkom en ladugård i sten med foderloft i trä under halmtak. Den var större än den ladugård som finns kvar idag, se foto, för i vinkel stod en lada i trä under halmtak. När jordbruksverksamheten lades ned, revs trädelarna av ekonomibyggnaderna bort.
Äldste kände ägaren var Lars Laurell f. 1814, utomäktenskaplig son till klockaredottern Anna Brita Jacobsdotter, som hade tagit sig namnet Laurell. Lars gifte sig 1843 med båtsmansdottern Maria Elisabet Olofsdotter Brakarl f. 1817 från Näs. Det var de som byggde stället. På 1870-talet var Lars uppförd som backstuguhjon i Husförhörslängderna. Lars och Maria Elisabet var barnlösa, men hade en fosterdotter. Det var pigan Anna Britta Hemström f. 1839 i Hablingbo, hon kom till Laurells efter att tidigare ha tjänat på Gannor. Hon gifte sig 1877 med arbetaren Johan (Jöns) Allmodin f. 1836 från Havdhem. De bodde kvar hos Laurells till 1881, då de flyttade till Bjärges 1:6, vilket ställe de just hade byggt upp.
När Lars dog 1884, tog Maria Elisabet hand om pigan Olina Östman f. 1857 från Bjärges 1:16 och hon flyttade in till Maria Elisabet. Olina ärvde sedan stället, sannolikt genom testamente. Maria Elisabet flyttade därifrån 1887, okänt vart och dog 1892. Olina verkar ha bott ensam på stället fram till 1893, då hon gifte sig med Alfred Öberg f. 1864 i Grötlingbo. Det var dem som utvecklade stället till en mindre gård. Ursprungligen bestod boplatsen endast av en tomt om 0.17 ha på ofri grund. De köpte sedan till Backakar nr 1 på 2,962 ha från Kauparve och 1904 köpte de Backakar nr 2 om 41,7 ar av Tomas Bergman på Bjärges. Till slut bestod stället av 7 ha åker. I samband med skiftet 1905 friköpte de marken och blev bokförda under Bjärges. Öbergs var flitiga och byggde till bostadshuset och uppförde ladugårdsbyggnader.
Här står Olina och Alfred Öberg framför husets bakbygge, vilket de uppfört. Gårdsmuren mitt i bild har inte förlängts, utan slutar vid det gamla husets bakre hörn. Öbergs byggde också den nya ladugården, men den senare tillagda vinkeln på ladugården har inte påbörjats, här står ännu några småbodar. Både Laurells och Öbergs var fribaptister. Foto: Masse Klintberg 1912
Öbergs enda barn, dottern Ada Karolina född 1894 gifte sig 1917 med jordbruksarbetaren Axel Pettersson f. 1893 från Hall och de fick sonen Gösta året därpå. Öbergs sålde stället 1917 till Alfred Mårtensson från Hallsarve och både Öbergs och den unga familjen flyttade till Haidby i Kräklingbo, där de arrenderade en gård. Där bodde de till 1936, då de flyttade till Lärbro, men då var Olina död sedan 1927. Gubben Öberg levde tills han var 86 år, han dog vid Haralds i Alva 1950.
Mårtenssons brukade stället till 1937, då de med sina 5 barn flyttade till Gothem och sålde jorden. Själva byggnaderna och tomten sålde de inte förrän 1945, då Rågöstiftelsen köpte det. Rågöstiftelsen hjälpte inflyttade Estlandssvenskar med lån och annat, så de kunde etablera sig i Sverige. Under 1946 bodde Edvard Kvellsten f. 1886 i Kuusalu här med hustru Amalia och sonen Edvard f. 1924. De var fiskare och byggde en stor båt hemma på gården. Edvard talade 6 språk, det var mycket ovanligt på den tiden. Kvellstens flyttade sedan till Ljugarn, Edvard dog 1948 och då flyttade Amalia och sonen Edvard till Södertälje. Därefter hyrdes stället ut till militärarbetaren Arne Ahlqvist och hans familj.
På våren 1954 köpte Lars Fougled f. 1925 från Snausarve 1:12 stället och flyttade dit efter tre år på fastlandet med hustrun Birgit och dottern Yvonne. Till jul flyttade Lars´ mamma Hanna Fougled in. Hon var född Karlsson 1890 i Amerika, men hennes föräldrar var från Lau, se Kauparve1:66. 1894 återkom Hanna tillsammans med mamman och tre syskon till Lau. Som 15-åring flyttade Hanna tillbaka till Amerika och gifte sig där 1915 med Emil Fougled, därav efternamnet, vilken ursprungligen kom från Stockholm. 1920 återflyttade Hanna till Lau och bodde sedan hos släkten m fl platser innan hon kom till Bjärges. Hanna var en originell människa som levde sitt liv på sitt sätt. 1955 köpte sonen Lars fastigheten Gumbalde 1:9 och familjen flyttade dit. Hanna bodde sedan kvar på Bjärges till sin död 1967, men hon ägde aldrig fastigheten, utan det gjorde Lars.
Här ser vi stället på Öbergs tid. Det ursprungliga bostadshuset syns med gaveln hitåt, bakbygget med farstukvist t v och den vinkel-byggda ladugården t h. I för-grunden syns en potatisåker och framför ladugården ser det ut som vall. Idag växer här snårig skog, ingen kan tro att detta varit åker-mark. Foto: M. Klintberg 1915. .
1969 köpte Klemens f. 1918 och Erika Gumauskas f. 1924 stället som fritidshus av Lars Fougled. Klemens från Marijampolé i Litauen och Erika från Berlin kom efter olika krigsöden till Stockholm, där de träffades och bosatte sig. I Lau reparerade de upp byggnaderna och lade faltak på dem, men behöll i övrigt den ursprungliga stilen. Ladugården inreddes till sonen Tomas med familj, medan andre sonen Berni med familj bodde i en stuga på grannfastigheten Bjärges 1:41, vilken då ägdes av Bernis svärföräldrar.
1995 övertog Berni Gumauskas och hans bror Tomas Gumauskas gemensamt fastigheten. Berni och hans hustru Liselotte Klint bor i bostadshuset och Tomas och hans fru Christina bor i ladugården. Stället används av båda familjerna som fritidshus, annars bor de i Visby. .
Här står Alfred Öberg framför ladugården. Den var storbyggd för ett ställe på bara 7 ha. Foto: Masse Klintberg 1915.
Ägarlängd
C:a 1843: Lars Laurell f. 1814, d. 1884, gift 1843 med Maria Elisabet Olofsdotter Brakarl f. 1817 på Näs. Inga barn. Pigan Anna Britta Hemström f. 1839 i Hablingbo var fosterdotter. Efter Lars död 1884 flyttade pigan Olina Östman in till Maria Elisabeth och hon ärvde sedan stället, troligen genom testamente.
1887: Olina Östman f. 1857 från Bjärges 1:16, gift 1893 med Alfred Öberg f. 1864 från Grötlingbo. Barn: Ada Karolina f. 1894, gift 1917 med Axel Tyko Pettersson f. 1893 från Hall. Alla flyttade till Haidby i Kräklingbo 1918.
1918: Alfred Mårtensson f. 1891 från Hallsarve 1:9, gift 1918 med Adelaide Jakobsson f.1893 från Galls på När. Barn: Nils-Erik f. 1920, Georg f. 1921, Aldo f. 1922, Yngve f. 1924, Irene f. 1926. Vid familjens flytt till Svalings i Gothem frånsåldes åkerjorden till Niklas Bergman Bjärges 1:39 (1:5) och Johan Karlsson Kauparve 1:81 (1:10).
1945: Rågöstiftelsen köpte byggnaderna med tomt och hyrde 1946 ut stället till familjen Edvard Kvellsten från Kuusalu i Estland, sedan till militärarbetaren Arne Ahlqvist med familj.
1954: Lars Fougled f. 1925, gift 1951 med Birgit f. Larsson 1929 från Smiss på När. Barn: Yvonne f. 1951.
1969: Klemens Gumauskas f. 1918 från Marijampolé i Litauen, gift år 1951 med Erika f. 1924 från Berlin, bosatta i Stockholm. Barn: Berni f. 1951, Tomas f. 1961.
1995: Berni Gumauskas f. 1951 från Visby, gift 1984 med Liselotte Klint f. 1949. Tomas Gumauskas f. 1961 och Christina f. 1961. Berni och Liselottes barn: Georg f. 1979, Jenny f. 1982, Helena f. 1984. Tomas och Christinas barn: Charlotte f. 1992, Emelie f. 1994, Johanna f. 1994.
(Sidan uppdaterad: 2018-10-26)