Smiss 1:12
(Vinjettbild Egon Andersson 2012)
Det här är den ursprungliga parten av Smiss. Den förste till namnet kände ägaren hette Oluff Smidtz, han bodde här 1570. Söffren och Rassmus fanns på gården 1614. Laurits Smidtz stod som ägare 1617, men om han var släkt med de förutvarande vet vi inte. 1629-1649 brukades gården av Joen och Anders.
Vid skatteläggningen 1653 var Smiss en part men hade två familjer, hur man nu skall tolka det? Hans Öhr köpte sin gårdshalva 1652 av Anders Bönde (Jakobsson?), vilken sannolikt inte var samma Anders som fanns här på Smiss tidigare. Hans Öhr var en svensk soldat som kom hit i samband med det svenska maktövertagandet 1645. Han hade markaffärer med Kauparve fram till 1659, varefter han åkte ut i krig och dog i Tyskland 1670. Detta år nämns två personer på Husarve med efternamnet Öhr och en i Alva, men om dessa var släkt vet vi inte. Den andra halvan ägdes Joen Tommesson som hade ärvt den, det borde vara samma person som nämnts ovan. Joens efternamn tyder på att det kan ha funnits en ägare före Joen som hetat Tomas.
1660-1681 var Per Smidts med hustru Gertrud Jacobsdotter brukare. Eftersom Per står som ensam ägare, brukade han troligen båda gårdshalvorna. 1681 står det att Smiss är en part, men hyser två gifta par. Per var över 60 år och den yngre husbonden hette Thomas Jacobsson. Han var ingift på gården med Kirstin Persdotter, för det står 1694 att Thomas stod för gården och att svärmodern Gertrud var gammal men mannen ung och rörlig. Nu kan man undra vem ”mannen” syftar på, men troligen är det Thomas man menar, för samtidigt står det att släkten håller på att dö ut. Mycket riktigt dog Thomas Jacobsson redan 1695 bara 48 år gammal, Gertrud dog 1697, då var hon 74 år.
1695 köpte Paul (Påvel) Hansson halva Smiss av änkan Kirstin Persdotter. Paul Hansson kom från Gumbalde, där han och brodern Jacob brukat varsin part. När Paul flyttade till Smiss, brukade Jacob båda Gumbaldeparterna, innan lillebror Churt Hansson tog över Pauls part. Varför Paul och familjen, efter att ha varit ägare till en part Gumbalde i 15 år, köpte ena Smissparten vet vi inte. Kanske berodde det på att den var bättre än Gumbalde, för det stod ju att Smiss var en god gård 1681 och för Gumbalde stod det att gården var ”tämligen behållen”, vilket nog var bra men inte lika bra.
1696 köpte Lars Jacobsson från Hummelbos i Burs den andra halvan av Smiss. Han var gift med Elisabeth Thomasdotter och de hade barnen Gertrud och Thomas. Om Lars Jacobsson var släkt med Tomas Jacobsson vet vi inte, men det är inte otänkbart. 1705 sålde Paul sin part till Lars Jacobsson och flyttade till ursprungsparten av Gannor, där Pauls syster Svenborg Hansdotter hade gift in sig 1692. Varför Paul med familj flyttade en gång till vet vi inte denna gång heller. Gannor var definitivt inte bättre än Smiss, för 1681 står det att gården ”är icke synnerlig” dvs dålig, och att ägaren huvudsakligen försörjde sig på smideri. Systern Svenborgs man Olof Larsson nämns inte efter januari 1707. Det kan betyda att han gick till sjöss eller tog båtsmanstjänstgöring i Karlskrona och dog i tjänsten. Kanske tog han något sådant arbete för att försörja familjen. Svenborg och barnen bodde kvar på Gannor, där Svenborg dog 1740. Uppenbarligen gick det inte bra för Paul och familjen på Gannor, för gårdsparten togs över av en ny ägare och blev sedan kronogård. Släkten kom dock igen där 1724, se gårdshistorik över Gannor 1:21! Lars Jacobssons ättlingar brukar fortfarande de båda Smissparterna!
På denna bild av Masse Klintberg tagen den 27 december 1903 ser vi manbyggnaden och flygeln, båda från 1800-talets början, men manbyggnaden moderniserades 1874 med bl a tegeltak och de små trekantsfönstren. Det är vackra byggnader! Typiska grindar för Lau! Det är ovanligt med så här pass gamla vinterbilder! Några av gårdens gamlingar står här uppradade + en gäst! Fr v: Christian Petter Pehrsson, gästen Jakob ”Fäi-Jakå” Karlsson, Eva Sofia Viddin, Elisabet Pehrsson . Masse bodde hos Jakå och när han skulle runt och fotografera, hjälpte Jakå honom att bära den tunga kamerautrustningen!
Lars och Elisabeths son Thomas blev nästa brukare av hela Smiss. Han var gift 1712 med Walborg Bengtsdotter från Kauparve 1:81 (1:10). Vid 1745 års skatteläggning hade sonen Lars Thomasson med familj tagit över, men Tomas levde ännu. Före skatteläggningen räknades Smiss som ett halvt skattehemman och man betalde 14 daler och 19 öre silvermynt i skatt. Nu kontrollerade man gården, som hade hälften av åkerarealen plus 2/3-delar av återstoden sådda varje år, resten var i träda. Utsädesmängden var 11 tunnor och 25 och 5/6-dels kappar. Av hårdvallshö fick man 9 och 5/8-dels lass och av starr (myrfoder) 2½ lass. Dessa sådd- och hömängder var ganska normala. Man fick 40 lass släke årligen, vilket var ganska lite i förhållande till de strandsträckor man hade tillgång till, men man kan räkna med att man höll ner den förmånen för att få mindre skatt. Skogen var någorlunda tillräcklig, vilket man kan undra över, för man verkade ha bara liten areal skog, 100 år tidigare betecknades skogen som ”ringa”. Man hade ringa tillgång till ag också, vilket var vanligt i Lau, socknens andelar i Lausmyr och Aiksmyr täckte inte behovet, därför hade man delvis bindtak (halmtak) på ladugårdarna. Humlegården hade minskat från 100 till 50 stänger. Efter denna genomgång av gården bestämdes skatten till 15 daler, 19 öre och 6 1/5-dels penning, alltså en höjning. Det var man nog inte nöjda med!
Strax efter skatteläggningen delades Smiss mellan Lars och hans syster Lisbeth. Hon gifte sig 1749 med Jacob Mathisson från Sunnkörke 1:18 (1:2) och de byggde upp den nya parten Smiss 1:3. Lars Thomasson hade gift sig redan 1745 med Brita Christensdotter från Botels 1:2 och de fick 4 barn. Året efter sista barnets födelse dog Brita och Lars gifte om sig 1760 med änkan Anna Eskilsdotter från Fie 1:22, okänt om hon hade några barn med sig i boet. Lars och Anna fick i alla fall 2 barn, men Lars dog och Anna gifte om sig igen, nu med Hans Hansson från Östergarn och de fick dottern Anna.
Det här är den äldsta kända porträttbilden från Lau, tagen omkring 1887! Den föreställer Kristian Petter Pehrsson husbonde på Smiss och hans andra 25 år yngre hustru Elisabet Pehrsson f. Viddin från Bommunds i Hammaren på När.
Sonen från första äktenskapet Tomas Larsson tog över omkring 1774, då han gifte sig med Elisabeth Johansdotter från Rikvide på När. De fick inga barn och märkligt nog blev det inget av Tomas alla syskon som tog över, utan gårdsparten överläts några år in på 1800- talet till hans brorson Lars Christensson på grannparten Smiss 1:3. Han var gift 1803 med 18-åriga Kajsa Båtelsdotter från Sigsarve i Alskog. Det var dessa som uppförde den nya manbyggnaden och flygeln i sten, för vilka de borde ha fått skattebefrielse så som grannparten fick 1796, men det finns ingen resolution bevarad om detta. Lars och Kajsa fick sonen Christen, men han drunknade som ung, varför dottern Christina blev näste ägare. Hon gifte sig också som 18-åring, med Petter Matsson från Sunnkörke 1:18 (1:2), det var Petters farfars bror Jacob Matsson som gifte sig till grannparten, se ovan!
Christina och Petter fick två söner, där äldste sonen Christian Petter tog över, medan brodern Lars Anton köpte Sunnkörke 1:18 (1:2) av sin barnlösa faster som övertagit den gårdsparten. Christian Petter gifte sig 1867 med Anna Stina Hansdotter från Garde och de fick ett barn, sonen Petter Anton. Hustrun dog 1880 och Christian Petter gifte om sig 1886 med Elisabet Viddin från Bommunds i Hammaren på När. De fick inga barn. Petter Anton drunknade 1890. Christian Petter och Elisabet tog då en fosterson, Artur Karlsson, som var född i Bristol i Connecticut i USA. Det är långt mellan Bristol och Smiss, men Elisabets mor Eva Sofia hade en syster som var gift med Elisabets fars bror och de hade en dotter Christina Maria, alltså en kusin till Elisabet. Hon flyttade till Söder i Stockholm omkring 1880. Där träffade hon plåtslagaren Karl Isaksson och de gifte sig och fick två söner. Därefter emigrerade de till Bristol, där yngste sonen Artur föddes. Karl blev officer i amerikanska flottan, sägs det. När han dog 1893 flyttade Christina Maria hem med de tre små pojkarna. Efter hemkomsten blev hon sjuk och dog efter ett drygt år. Christian Petter förordnades då till förmyndare för pojkarna och senare tog han och Elisabet den yngste pojken Artur till fosterson. Elisabets mor Eva Sofia Viddin flyttade till Smiss som änka 1895 och bodde här till sin död 1925. Elisabets syster Sofia bosatte sig här efter hemkomsten från Amerika, men dog efter ett år. Även den yngsta systern Amanda bodde här mellan 1893 och 1900, då hon flyttade till Vänge.
Bilden visar den gamla ladugården med agtak. Stendelen från 1800-talets mitt innehöll två fähus med mellanliggande hoimd (hörum) och buldelen från 1700-talet innehöll lada. Byggnaden revs 1913-14 och en helt ny ladugård uppfördes då. Foto: Masse Klintberg 1906.
På bilden betar Artur Karlsson torskanglor, det hänger flera på flygeln i bakgrunden. Artur var förutom jordbrukare en oförvägen fiskare och hade båtar både vid Nabbu och Djaupdy. Han har på sig en skjorta från amerikanska flottan där hans far var officer. T v sitter Arturs fostermormor Eva Sofia Viddin och bredvid står fostermor Elisabet Pehrsson och stickar. Man fick aldrig vara sysslolös, kvinnorna stickade så fort det blev minsta uppehåll i de andra arbetena. Foto: Masse Klintberg 1913.
Här ser vi familjen Karlsson! Fr v: Albert, Alvina med Robert på armen, Greta som håller mormor Tekla i handen och Artur. Foto 1939.
Arthur gifte sig 1917 med Tekla Larsson (Larsdotter) från Gumbalde 1:6. Hon hade dottern Alvina med sig i boet. Tillsammans fick de dottern Agnes, men hon dog redan som 12-åring. Alvina gifte sig 1934 med Albert Karlsson från grannparten Smiss 1:3 och de tog över Alvinas part samma år och då föddes också dottern Greta. Albert var ledamot av Lau kommunalfullmäktige. Sonen Robert blev näste ägare 1960, gift 1963 med Gertrud Olofsson från Olsvenne på Näs. De fick barnen Marie och Stefan.
1990 fick Stefan halva gårdsparten som gåva inkl del i Lau Gård och del i Laus Holmar. Från 1996 arrenderade han faderns halva. Stefan gifte sig med Susanne Thomsson från Valdarve i Eskelhem 1995 och de fick sonen Fredrik, Susanne hade dottern Sofia med sig i boet? De byggde ett eget bostadshus 1990 strax norr om gården, Smiss 1:13. 1993 byggde man en stor lösdriftsladugård, med mjölkgrop i den gamla ladugården. År 2000 köpte Stefan Kauparve 1:5, men gårdscentrum med byggnader och stor tomt styckades och såldes till Johan Franzen med familj. Genom köpet fick Smiss ett tillskott på 23 ha åker inkl del i Lau Gård, samt 16 ha skog. 2006 separerade Stefan och Susanne, varefter Susanne blev sambo med Dan Dotes på Gannor 1:8 (1:4). Stefan blev 2011 förlovad med Anna Gahnström från Halner i Bro. Samma år slutade man med mjölkkorna. Stefan har nu köttdjur och växtodling. 2018 övertog Stefan hela gården vid ett generationsskifte.
1950 bestod denna part av Smiss av 14 ha åker, 4 ha skog, 8 ha betesmark och 15 ha övrig mark (=sämre betesmark). Jordarterna var sand- grus- och lerjord, arealen var täckdikad. Man höll 1 häst, 7 kor, 4 ungdjur, 4 grisar och 70 höns. Man hade detta år börjat med traktordrift. Elström hade man fått 1943. Taxeringsvärdet var 10.400 kr.
Alvina Karlsson gratuleras på 100-årsdagen på Roma äldreboende av fr v svärdottern Gertrud Karlsson, sonen Robert Karlsson och prästen Mikael Hakalax. Foto: Egon Andersson 2011.
Manbyggnaden är från 1800-talets början, moderniserad 1874 och 1940, glasverandan är från 1900-talets början. Nuvarande flygel ersatte en äldre 1937, se bild nedan. Foto: Egon Andersson 2012.
Ägarlängd
1570: Oluff Smidtz
1614: Söffren och Rassmus
1617: Laurits Smidtz
1629: Joen och Anders
1653: Joen Tommesson och Hans Öhr från Sverige f. ? d. 1670
1660: Per, med hustru Gertrud Jacobsdotter?
1681: Thomas Jacobsson c:a f. 1647 d. 1695, gift med Kirstin (Persdotter?) c:a f. 1660 d. 1698, svärmor Gertrud Jacobsdotter c:a f. 1623 d. 1697
1695: Paul (Påvel) Hansson c:a f. 1655 d. ? från Gumbalde, gift 1698 med Anna Båtelsdotter f. 1668 d. 1723 från VAR DÅ?. Barn: Gertrud f. 1700, Båtel f. 1704. Paul var ägare av halva gården.
1696: Lars Jacobsson c:a f. 1657 d. 1723 från Hummelbos I Burs, gift NÄR DÅ? med Elisabeth Thomasdotter c:a f. 1650 d. 1733. Barn: Gertrud f. 1688 gift 1708 till Botvide, Thomas f. 1691. Lars var ägare av halva gården.
1705: Lars Jacobsson se ovan, blev ägare av hela gården.
1712: Tomas Larsson f. 1691 d. 1751, gift 1712 med Walborg Bengtsdotter f. 1688 d. 1760 från Kauparve 1:81 (1:10). Barn: Anna f. 1718, Lars f. 1721 hemmagift, Lisbeth (Lisken) f. 1723, Bengt f. 1725.
1745: Lars Thomasson f. 1721 d. ? gift 1745 med Brita Christendotter f. 1722 från Botels 1:2.
Omkring 1750: Gården delades definitivt i två parter mellan syskonen Lars Thomasson och Elisabeth ”Lisbeth” Thomasdotter. Lars Thomasson f. 1721 d. ? gift 1:a gången 1745 med Brita Christensdotter f. 1722 d. 1756 från Botels 1:2. Barn: Margareta f. 1747 gift till Uggarde i Rone, Tomas f. 1749 hemmagift, Brita f. 1750, gift 1781 till Snausarve 1:11, Christen f. 1755 övertog grannparten Smiss 1:3.
Här ses 4 generationer Karlsson! Fr v: Alvina, Marie, Robert och Tekla. Foto 1964.
1760: Lars Thomasson f. 1721 d. ? gift 2:a gången 1760 med änkan Anna Eskilsdotter f. ? från Fie 1:22. Barn: Lars f. 1761 gift 1790 till Hallbjäns 1:19 (1:4), Olof f. 1763.
1766: Anna Eskilsdotter f. ? gift 1766 med Hans Hansson f. 1742 från Östergarn. Barn: Anna f. 1767.
Omkring 1774: Tomas Larsson f. 1749 d. 1810, gift 1774 med Elisabet Johansdotter f. 1747 från Rikvide på När. Inga barn.
Omkring 1803: Tomas Larsson överlät gårdsparten till brorsonen från grannparten Smiss 1:3 Lars Christensson f. 1780 d. 1861, gift 1803 med Cajsa Båtelsdotter f. 1785 d. 1756 från Sigsarve i Alskog. Barn: Christen f. 1807 d. 1831, Margareta Christina f. 1815 hemmagift.
Omkring 1833: Margareta Christina Larsdotter f. 1815 d. 1886, gift 1833 med Petter Mattias Mattsson f. 1802 från Sunnkörke 1:18 (1:2). Barn: Christian Petter f. 1840 d. 1922 hemmagift, Lars Anton f. 1851 gift till Sunnkörke 1:18 (1:2).
Omkring 1867: Christian Petter Pehrsson f. 1840 d. 1922 gift 1:a gången 1867 med Anna Stina Hansdotter f. 1844 d. 1880 från Garde. Barn: Petter Anton f. 1870 d. 1890.
1886: Christian Petter Pehrsson f. 1840 d. 1922 gift 2:a gången 1886 med Margareta Elisabet Viddin f. 1865 d. 1944 från Bommunds i Hammaren på När. Fosterson: Artur Fredrik Karlsson f. 1889 från Bristol i Connecticut USA, men modern var kusin med Elisabet Viddin och kommen från Gangvide på När.
Omkring 1917: Artur Fredrik Karlsson f. 1889 d. 1962 gift 1917 med Tekla Olinda Larsson (Larsdotter) f. 1891 d. 1978 från Gumbalde 1:6. Teklas barn: Alvina Kristina Teolinda f. 1911 d. 2012 hemmagift, gemensamt barn Agnes f. 1919 d. 1931.
Här byggs den nya lösdriftsladugården 1992.
1934: Alvina Karlsson f. 1911 d. 2012 gift 1934 med Albert Karlsson f. 1904 d. 1953. Barn: Agnes Greta Kristina f. 1934, gift 1969 med Egon Andersson och först bosatta i Linköping, sedan Mantorp, Karl Gustav Robert f. 1937 hemmagift.
1960: Robert Karlsson f. 1937 gift 1963 med Gertrud Olofsson f. 1942 från Olsvenne på Näs. Barn: Marie Signe Catrine f. 1963 gift Bodin i Roma, Stefan Bo Albert f. 1965 hemmagift.
1990: ½ Robert Karlsson f. 1937, gift 1963 med Gertrud Olofsson, ½ Stefan Karlsson f. 1965, gift 1995 med Susanne Thomsson f. 1965 från Valdarve i Eskelhem. Susannes barn: Sofia f.
Amerikakoffert som Sofia Lovisa Viddin hade med sig när hon flyttade hem och bosatte sig på Smiss.
1985. Gemensamt barn: Fredrik f. 1989, sambo med Jenny ? i Visby, de har dottern Lilly f. 2015. Stefan och Susanne separerade 2006 och Susanne flyttade till Gannor 1:8.
2018: Stefan Karlsson f. 1965 tog över hela gårdsparten.
(Sidan uppdaterad: 2019-01-16)